Fem trappor upp i ett gårdshus på Södermalm ligger Anna Berglunds ateljé. I decennier huserade den amerikanske konstnären Harvey Tristan Cropper i lokalen, som blev en mötesplats för konstnärer, författare och musiker. Att Anna upplyser mig om lokalens förflutna är ingen slump. Hon tittar gärna i backspegeln och det syns även på väggarna där William Morris stjälkar slingrar sig.
Mönstren är kongeniala med Annas glas där blad klänger sig fast som fångade i en rörelse. Men föremålen står också i dialog med en annan tradition. De skulpturala formerna för tankarna till borgerliga praktpjäser – urnor, flakonger, pokaler – och ornament från antiken som fick en renässans i 1800-talets nyklassicism: akantus- och ekblad, kransar och festonger. Till utsmyckningarna hör även pinjekotten, en symbol för fertilitet och livskraft, kunskap och upplysning.
I Folia Aurum – Berglunds andra separatutställning på Galleri Glas – fortsätter hon sitt utforskande i ornamentikens språk. Titlar som Acanthus och Pinje förankrar verken i en rik historia bortom motiven i sig. Verken är blåsta av Micke Johansson i hans hytta utanför Örsjö, och det blanka glaset fångar ljuset och håller kvar blicken. Föremålen är inte avsedda att brukas utan betraktas. Skönhet behöver ingen motivering. (Sara Kristofferson)
