Länk till recension: https://www.gp.se/kultur/recension-ariadnes-trad-av-maria-hall-pa-galleri-hammaren-.b3c75968-52bb-4b00-864a-b9ee3fa5b4ff
Maria Hall återvänder till Göteborg och målar i helt ny palett – borta är de rosaröda tonerna och grönskan tar plats. Det är en behaglig utställning som närmast liknar ett skogsbad, skriver Karin Frid.
Oftast går Maria Halls naturromantiska målningar i magenta. Tänk er blomman fuchsia vars kronblad varierar mellan skarp lila och varm mörkrosa. Trots att det är en rätt pittoresk och lugn natur som avbildas finns alltid ett mörker, ett vemod. Genom magentan blir det en nästan sjuklig atmosfär i Halls annars mycket vackra bildvärld.
Men se här, i åtta helt nya verk (och ett svartvitt från 2020) spirar grönska, faktiskt gröna nyanser så krispiga och lummiga att en rundtur i galleriet känns som ett skogsbad. Hall har ögon även känsliga för grönt visar det sig.
I början av hennes 30 år långa karriär arbetade hon mer abstrakt och med dämpade färgtoner. Sedan krävdes ett avbrott enligt konstnären själv, hon hittade då magentan. Tydligen har ett nytt brott i praktiken precis begåtts.
Hennes karaktäristiska trädnymfer och randiga målningar återkommer men i ny palett. Träden blir inte tråkiga bara för att de nu är gröna. De mörka partierna är fortsatt inte svarta, utan väldigt mörkbruna (i magentamålningarna är de istället väldigt mörkröda, men aldrig svarta). För mörkret målar hon fram ändå: det där som hägrar i sagorna och balanserar mellan mardröm och fantasi.
Hall har alltid haft en förmåga att dra in betraktaren i melankolin genom sin skuggvärld fylld av speglingar och förundran för naturens egenheter. Här kommer snarare förgänglighetens omlopp fram genom serien ”Ariadnes tråd I-V” som rymmer både upprymdhet och sentimentalitet. Målningarna är enkla kompositioner, porträtt av olika löv som konstnären samlat in, likt ett barns skatter uppradade på en bricka. En vit tråd tråcklar sig mellan bladen. För den som kan sin flora går det att känna igen pil, lönn, murgröna, lind, och många fler. Löven är slitna, redo att förmultna.
För den som också kan sin grekiska mytologi är Ariadne kvinnan som räddade Theseus undan monstret Minotauros– en Ariadnetråd är därför något som hjälper en att komma ur svårigheter, som en ledtråd. Och kanske är det den ledande tråd som, likt varje målarstreck Hall gör med så små penslar, syr ihop helheten: Tidens ständiga gång genom jorden och upp igen som nya spröda, illande ljusgröna trädstammar likt ”Dryadernas hem I & II”.
Halls fina teknik syns allra tydligast i ”Sirenernas sång” om man går riktigt nära, så gör det. Och när ni ändå är hos Hammarén, kika in i showroomet också. Där ställer Lars Blomqvist ut sina målningar i ett slags grafisk surrealism.
August 24, 2025
